Jag måste erkänna, att om jag för två månader sen fått höra att programmering skulle in i svenska skolan så skulle jag rynkat på näsan och tänkt varför? Sedan hade jag tänkt att ok, det fungerar väl i matematiken, eller fysiken eller något annat av de naturvetenskapliga ämnena. Idag tänker jag väldigt annorlunda.
Mycket på grund av den kurs jag går på nu. Det är ett samarbete mellan SU, Utbildningsförvaltningen och Vetenskapens hus. Tillsammans har de slagit sina kloka huvud ihop och sytt ihop ett pilotprojekt som är en fortbildning för lärare om hur vi kan arbeta med programmering i skolan. And I´m hooked. För vad är programmering? Och vad är en programmerare? Jag kan tänka mig att många bilder kommer för ditt inre. En ensam mycket nördig man med lätt kutig rygg som sitter framför en dator med fingrar som dansar över tangentbordet. Skärmen liknar en scen från filmen The Matrix där tecken efter tecken byggs på i oläslig rappakalja… ok, detta kanske bara var min bild, men tiden är mogen för att ändra stereotypen och visa vad programmering är på riktigt. För det är en yrkesgrupp som känns orättvist representerad i samhället. När man tänker på hur många saker i ditt hem som kräver programmering blir det snart lättare att räkna upp de saker som inte behöver det. Vi lever i en värld som blir mer och mer digital och vi kommer att behöva människor som kan programmera den. Hur ofta hör du någon säga ” jag ska bli programmerare när jag blir stor”? Jag kan inte dra mig till minnes ett enda tillfälle. Detta är en bransch som växer och vill vi att Sverige ska ha möjlighet att konkurera om marknaden så måste vi hjälpa våra elever att få upp ögonen för yrket. Vi måste hjälpas åt att tvätta bort de stereotypa föreställningar vi har om vad det är och vem som kan utföra det. Programmering är för alla. Du måste inte ha meckat med datorer sen födseln, utan du kan lära dig programmering på universitetet. Och det är verkligen inte bara för män. Programmering är en av arbetsmarknadens säkraste kort och vi i skolan måste hoppa på tåget. Att programmera är att samarbeta. Ingen kan allt men tillsammans kan man skapa en otrolig färdig produkt. Det är att sätta upp ett tydligt mål och sen arbeta effektivt och metodiskt för att ta sig till målet. Att sätta upp en tes och sedan systematiskt arbeta utefter den. Testa sitt arbete och hela tiden gå tillbaka för att kolla sitt arbete och förbättra det för att nå målet. Att vara så tydlig som möjligt i sitt arbete för att andra ska kunna förstå vad du gör och komplettera ditt arbete. Att logiskt attackera de problem man stöter på och felsöka i sin process. Låter det bekant? Är det inte det arbetssättet vi vill att alla elever ska tillämpa i sina studier? Genom att träna programmering tränar du att arbeta metodiskt. Du tränar på att vara tydlig i ditt genomförande, du tränas i att tänka problemlösning och gå tillbaka i ditt arbeta när du fastnar. Bara en massa användbara talanger. Så hur ska vi få in detta fantastiska i skolan? De naturvetenskapliga ämnena visst, men även i svenskan eller varför inte kursen kommunikation? Jag kännar att jag här kanske måste klargöra vad jag menar med programmering i skolan. Att programmera som hantverk, jag menar skriva egen kod från scratch, är en lång utbildning som ges på högskolenivå (några gymnasiekurser också). Det är inte den typ av programmering vi pratar om. Vi pratar om att använda program där vi tränar att tänka programmering, men med förbestämda program som är designade att hjälpa oss förstå de bakomliggande principerna. Så när jag menar att lärare ska programmera med sina elever så menar jag inte att nu ska vi alla bygga datorer på mentorstiden, nej, utan vi ska börja tänka på ett nytt sätt. Att programmera i skolan kan vara att styra robotar genom att skriva en kod för hur de ska gå och röra sig på en spelplan. För att lyckas måste eleverna skriva tydlig kod och testa och felsöka. De måste kommunicera med varandra och tänka tillsammans. Du kan göra en uppgift till ett spel där eleverna måste programmera för att komma till rätt svar på spelplanen. Ska sedan en annan grupp läsa koden och programmera utifrån den så måste koden vara genomarbetad och effektiviserad. Vill du träna skrivning med dina elever kan du använda dig av programmet Twine. Där skriver dina elever en interaktiv berättelse där läsaren kan påverka historiens gång genom att välja olika vägar att gå genom historien. Vägar som skaparen har programmerat. Ta det här arbetssättet och låt elever skapa prov till varandra. Om du svarar rätt så kommer du vidare till nästa fråga, svarar du fel hamnar du på en sida med fakta om frågan du svarade fel på. Möjligheterna är oändliga. Programmering är ett verktyg som kan göra undervisningen lustfyllt och utmanande. Men framför allt hjälpa dina elever att börja tänka långsamt, systematiskt och effektivt. Att veta hur de dokumentera sitt arbete tydligt för att kunna gå tillbaka och felsöka om de fastnar. Att bli proffs på studieteknik helt enkelt. Kom igång med att tänka som en programmerare med hjälp av Hour of code
0 Kommentarer
Egentligen är det inte ett problem. Det är superkul att använda olika appar i din undervisning för många appar har mer att erbjuda än vad man först kan tro. Du måste bara ta på dig "de pedagogiska glasögonen" när du tittar på apparna. Själv lärde jag mig precis hur jag skapar en sida på Facebook som inte är kopplad till min person utan till min webbplats. Du skapar lätt en sida genom att ladda ner appen Facebook pages. Låt eleverna följa ett flöde på Twitter och diskutera det på lektionen, med appen Periscope kan du filma det ni gör live för att dela med andra och Anchor ger dig möjlighet att sända en podcast live. Gör en teaser, en Grej of the Day, inför kommande projekt med Snapchat eller
Instagram... möjligheterna är oändliga. Snacka om möjlighet till samarbete. Problemet är inte apparna, utan snarare vårat användande av dessa. Det är fantastiskt hur otroligt elaka och grymma människor kan vara, och det är därför viktigt att vi pratar om hur man beter sig online. Bara det att vi har ett ord för NÄTHAT säger något. Om du som lärare vill arbeta med interaktiva appar måste du även lägga tid på att prata om Nätikett. Ett förslag är att bjuda in Juridikinstitutet, en ideell organisation, som berättar om juridiken bakom näthat. Jag tror att man måste vara öppen och ärlig med vad som händer om man begår brott på internet så får det konsekvenser IRL. Men bjud in apparna i din undervisning, du kommer inte att ångra dig. Tycker du att det är svårt och vet inte vart du ska börja kan du alltid kolla runt här i IKTEKET. Annars ger dig en Googling svar på de flesta frågor du kan tänkas ha. Som IKT-pedagog vill jag hela tiden hitta och prova nya saker. Jag klickar lite här och följer en länk där och vipps så har man hittat något som man inte kan förstå att man klarat sig utan i ens liv. Detta är vad som hände när jag ramlade in i Chromes webbshop (Goggles webbläsare). Jag har alltid föredragit att använda Chrome, men nu är jag frälst. Den vanligaste frasen jag säger till mina kollegor när någonting strular för dem är ”har du testat att köra i Chrome istället?” och 9 av 10 gånger så löser det problemen. Efter att ha nosat runt i Chromes webbshopp har jag hittat många program som jag saknat. Det finns program för bildredigering, video och audio. Väder och organiseringsappar, musik och konvertering. Träning, studieteknik och kartor. Allt man kan tänkas behöva. Till exempel Syotify. Det är ett program som du kör online och där du kan kombinera Spotifys användarvänlighet med YouTubes arkiv. För YouTube presenterar en pedagogisk nöt som är svår att hantera. Jag älskar YouTube, och det gör mina elever också. Tyvärr älskar de YouTube så mycket att de lätt fastnar i det. De ska bara sätta igång en ny låt och sen är de lost. Där kommerSyotify in. Eleverna skapar en spellista utan att behöva frestas av allt annat där inne. Och det bästa är att det är gratis. Själv blev jag frälst över Post-it funktionen där jag kan skriva och dela Post-it lappar med mina kollegor. Dessa appar lägger sig snyggt i mitt Aktivitetsfält på datorn och jag kommer enkelt åt dem. Samma gäller för ADD-ons (tillägg). Det är små program du gratis kan lägga till i ditt moln. Som till exempel ett utökat rättstavningsprogram när du arbetar i Goggle Docs (StavaRex och Spellright). Program som finns paketerade i Stockholm Stad, men som eleverna inte kommer åt om de vill arbeta i onlinedokument. För tillfället har jag dock enbart sett att just dessa Add-ons finns till Google docs och inte till O356. Eller varför inte ett program som gör snygga grafer, tillåter dig att skriva matematiska formler eller ett där du kan slänga dig med Shakespearecitat? Till sist vill jag hinta om Formida. Ett onlineverktyg för dokumentation och formativ bedömning. Det är två gymnasielärare som har samlat de vanligaste kommentarer som vi lärare skriver på elevers arbeten och systematiserat dessa och lagt allt ihop i en lätthanterlig app. Du rättar elevens arbete och klistrar enkelt in kommentarer från den gedigna listan. De har även samlat alla kriterier och centralt innehåll från Skolverket och skapar snygga och lättarbetade matriser. Jag har precis börjat använda deras tjänst, men jag som ständigt letar sätt att underlätta mitt arbete på måste säga att det ser mycket lovande ut. |
FörfattareIKT Inkubator Archives
Augusti 2017
Kategorier |